INNEHÅLL

OM DIN FYSIK

Bakgrund

Upplägg

Text och bild

Kontakta oss

Finansiärer

Ämnen >|< Teman

Teman >|< Ämnen

Ämnen >|< Teman

VAD ÄR FYSIK

Inledning fysik

Materia

Energi och kraft

Materians delar

Sammanfattning

Fördjupning

KRAFT, RÖRELSE OCH ENERGI

Vad är rörelse?

Vad är kraft?

Arbete och energi

Effekt

Sammanfattning

Fördjupning: Relativitetsteorin

LJUD OCH VÅGOR

Vad är en våg?

Ljudvågor

Örat och hörseln

Skapa ljud

Sammanfattning

Högtalare

ATOMKÄRNAN OCH STRÅLNING

Vad är strålning?

Elektromagnetisk strålning

Atomkärnan

Joniserande strålning

Kärnenergi

Sammanfattning

Fördjupning: standardmodellen

NATURVETENSKAPLIGT ARBETSSÄTT

Fysikens ramar

Vad är fysik?

Observera

Beräkna

Modeller

Källkritik

Sammanfattning

ATOMKÄRNAN OCH STRÅLNING

print

Elektromagnetisk strålning

13-2-1

Elektromagnetisk strålning

Synligt ljus är bara en del av spektrumet. Världen som vi ser runt omkring oss ser vi i detta våglängdsområde, men om vi vill se riktigt små saker behöver vi kortare våglängder. Strålningens energi beror på våglängden. För att förstå ljusets färger använder vi oss av vågmodellen. Vi betraktar alltså ljuset som en våg av strålning. Det vi kallar ljus, eller synligt ljus, är den delen av den elektromagnetiska strålningen som vi kan se. Våglängden för det synliga ljuset varierar mellan ca 750 nm och 400 nm. Det är i det här området som ljuset från solen är som starkast och våra ögon har anpassats till detta.

I vågmodellen beskrivs ljus som en våg av strålning. Olika färger har olika långa vågor. Det finns strålning med både längre och kortare vågor än de vi kan se med våra ögon.

Varför kallar vi det elektromagnetisk strålning? Laddade partiklar, som elektroner, påverkas av ljuset. Det gör de eftersom ljuset är en elektromagnetisk våg. Det betyder att ljusvågen har både ett elektriskt fält, och vinkelrätt mot detta, ett magnetiskt fält. När en ljusvåg passerar en elektron kommer elektronen att börja “guppa” i vågen, ungefär som ett löv på en vattenyta. Elektronens rörelse bestäms framförallt av det elektriska fältet. Därför brukar vi bara rita ut det när vi ritar en ljusvåg. Det går faktiskt att vända på processen, och skapa ljus genom att tvinga en elektron att röra sig upp och ner.

[Bild på elektromagnetiskt fält]

Ljus kan beskrivas som en våg i ett elektriskt fält, och en våg i ett magnetiskt fält.

Det finns elektromagnetisk strålning med många olika långa våglängder. Här är några exempel:

  • Radiovågor: 1 meter och längre.

  • Mikrovågor: 1 mm till 1 meter.

  • Terahertz-strålning: 0,1 till 1 mm.

  • Infrarött ljus (IR): 750 nanometer till 1000 mikrometer.

  • Synligt ljus:

  • Ultraviolett ljus:

  • Röntgenstrålning:

  • Gammastrålning:

13-2-2

Fotonen

Foton

Våglängd

Frekvens

Gammastrålning

Röntgenstrålning

Ultraviolettstrålning

Synligt ljus

Infraröd strålning

Mikrovågor

Radiovågo

13-2-3

Strålningsbalans

Växthuseffekt

Ozonlager

Värmestrålning

13-2-4

Svartkroppsstrålning

(överkurs)

Uppgift - Elektromagnetisk strålning