Någon ropar ditt namn på andra sidan skolgården. Du ser inte vem det är, men ändå hör du rösten och kan känna igen vem som ropar. Hur kan vibrationer i luften bli till ett ljud som du förstår?

[Bild: Ett öra i genomskärning med ytteröra, hörselgång, trumhinna, hörselben, snäcka och hörselnerv.]

När någon pratar börjar luften framför munnen vibrera. Vibrationerna sprider sig genom luften som ljudvågor. När ljudvågorna når ditt öra börjar en lång kedja av rörelser som till slut gör att hjärnan kan uppfatta ljudet.

Den synliga delen av örat samlar upp ljudvågorna och leder dem in i hörselgången. Längst in sitter trumhinnan, en tunn hinna som börjar vibrera när ljudvågorna träffar den.

Bakom trumhinnan finns tre mycket små ben. De kallas hörselbenen och de för vibrationerna vidare genom mellanörat. Det minsta av benen, stigbygeln, är också kroppens minsta ben. Hörselbenen fungerar ungefär som små hävstänger och förstärker vibrationerna innan de når innerörat. Vibrationerna går sedan vidare till snäckan i innerörat. Snäckan är fylld med vätska. När hörselbenen vibrerar börjar också vätskan inne i snäckan att röra sig.

Olika toner känns på olika platser

Olika ljud får olika delar av snäckan att vibrera mest. Ljud med hög frekvens påverkar framför allt en del av snäckan, medan ljud med låg frekvens påverkar en annan.

Det gör att örat kan skilja mellan ljusa och mörka toner. Ju högre frekvens ett ljud har, desto högre ton uppfattar vi. De flesta människor kan höra frekvenser mellan ungefär 20 Hz och 20 000 Hz, även om förmågan att höra de allra högsta frekvenserna ofta minskar med åldern.

Inne i snäckan finns tusentals känsliga hårceller. På deras yta finns mycket små utskott som böjs när vätskan i snäckan rör sig. När utskotten böjs öppnas små kanaler i hårcellerna. Laddade partiklar kan då röra sig in i cellerna och skapa en elektrisk signal. På så sätt omvandlas en mekanisk rörelse till en elektrisk signal. Eftersom ljud med olika frekvenser får olika delar av snäckan att vibrera, kommer olika delar av snäckan skicka signaler beroende på hur ljudvågen ser ut.

Signalerna förs vidare genom hörselnerven till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan signalerna. Det är först då du upplever ljudet som till exempel en röst, musik eller en skolklocka.

Vi kan alltså följa ljudet genom flera steg:

vibration i luften → vibration i trumhinnan → rörelse i hörselbenen → rörelse i vätskan i snäckan → elektriska signaler → hjärnan

Örat är otroligt känsligt. Det kan registrera mycket små vibrationer och skilja mellan ljud med nästan samma frekvens. Hårcellerna i innerörat kan dessutom hjälpa till att förstärka svaga ljud, vilket gör att vi kan höra mycket tysta ljud.

Men känsligheten gör också örat sårbart. Mycket starka ljud kan skada hårcellerna och deras kopplingar till hörselnerven. Hos människor ersätts skadade hårceller inte på samma sätt som många andra celler i kroppen. Det betyder att om man skadar hårcellerna i örat så kan man få en hörselskada som aldrig går över. Risken för hörselskador beror både på hur starkt ljudet är och hur länge vi utsätts för det.

Det är därför viktigt att skydda hörseln vid starka ljud och att inte lyssna för högt i hörlurar under lång tid.

Brödtext1. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut posuere, orci et elementum facilisis, est sem elementum turpis, vel varius nibh diam eget leo. Morbi non justo tempus, condimentum mauris ac, facilisis nunc. Fusce facilisis facilisis enim in aliquet. Integer dui velit, vulputate ut ultrices at, mattis eget purus. Nulla efficitur ante vel ullamcorper pellentesque. Aliquam id ipsum pharetra, suscipit quam non, blandit urna. Aliquam sagittis justo at nibh accumsan auctor.

Brödtext2. Suspendisse interdum, turpis sed hendrerit dapibus, diam risus interdum eros, at iaculis sem justo in lorem. Fusce laoreet enim dui, ut viverra libero lacinia ac. Ut gravida rhoncus odio in efficitur. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Nullam congue, libero eget vestibulum pharetra, tellus dui porttitor urna, nec malesuada nibh nulla eget quam.